Historik

Visingsö – en länk i luftfartens historia

10 juli 1927
 

General Amundsson, chef för arméns flygväsende, har som omtalats nu tillstyrkt ambulansflygning till Visingsö under villkor, att driftskostnaderna betalas. Med anledning härav har kyrkoherde Burman meddelat att major S. Engdahl i Jönköping på Röda Korsets vägnar utlovat hjälp från detsamma. Denna hjälp skulle väl närmast avse ordnandet med landningsplatser, utrustning m. m.

26 oktober 1927
 

Visingsö flygplats utsedd. Kommunalstämman på Visingsö har som bekant hos k. m:t gjort framställning om att ett flygpält måtte anordnas på ön och ett sjuktransportplan ställas till förfogande vid kritiska sjukdomsfall, när möjlighet till båtförbindelse med fastlandet vore utesluten … Den lämpligaste platsen för ett blivande flygfält har flygstyrelsen funnit vara ett område benämnt Kalkbacken. Området befinner sig i kronans ägo men är nu utarrenderat till arrendatorerna av Kumlaby andelsgård och Kumlaby norregård.

18-19 juni 1928
 

Svenska Luftfartsförbundets första nattpostflygning Stockholm – Malmö – Hamburg – Amsterdam – London genomfördes, trots att väderleksförhållandena längs så gott som hela sträckan voro miserabla, med vackert resultat. Piloten Liljeberg … gjorde en prestation som tydligt ådagalagde vilka stora möjligheter man med nuvarande material och personal har att gå i land med en reguljär trafik enligt de uppgjorda planerna.

14 mars 1930
 

Länstyrelsen har anmodat landsfiskal G. Engström i Gränna att verkställa undersökning, inom vilken tid erforderliga anordningar för möjliggörande å Visingsö av start och landning med sjö- resp. landflygplan för sjuktransport kunde verkställas…

18 december 1931
 

Överste G. Hedengren i Luftfartsförbundet har vid sin återkomst till Stockholm efter den resa han företagit för anordnandet av flygstambanorna, framhållit hurusom förslaget till banorna upptager en flygplats vid Kumlaby ödekyrka på östra Visingsö….

1932 års riksdag
 

Riksdagen fattade ett utbyggnadsbeslut för flyglederna Stockholm – Malmö och Malmö – Göteborg – norska gränsen. Beslutet innefattade byggandet av ljusfyrar placerade på 15-20 meter höga master på 20-30 km avstånd från varandra, samt anläggandet av hjälpflygplatser i princip placerade på var 50:e km längs de svenska ”flyglederna”.

13 mars 1934
 

Postflygfält inköpt på ön.
Generalpoststyrelsen har nu träffat avtal med ett par lantbrukare på Visingsö om upplåtande av mark för det blivande nödlandningsfältet för postflygningen.
Byråchefen i generalpoststyrelsen C. G. Breitholtz besökte ön häromdagen, varvid alla formaliteter för köpet klarades upp. Köpekontraktet upprättades sålunda, vilket nu skall föreläggas k. m:t för godkännande.
Det är ett ganska stort jordområde, beläget i Ed i nordligaste delen på ön , man stannat för. Säljare äro Viktor Johansson, Eds Storegård och fru Emma Samuelssons sterbhus, Kullen, och priset utgör 34.500 kr. Fältet, som på östra sidan gränsar intill Vättern, utgöres huvudsakligast av åkerjord. Innan fältet kan tagas i bruk för sitt ändamål måste det emellertid dräneras och planeras.

11 maj 1934
 

Klart för Flygfältet.
K. m:t har godkänt föreliggande avtal om markköp för anordnande av hjälplandningsfält för flygplan å Visingsö och uppdragit åt arbetslöshetskommissionen att i den mån så befinnes påkallat för arbetslöshetens bekämpande genom beredande av arbetstillfällen såsom statligt reservarbete iordningställa flygfältet.

24 juli 1934
 

Utomläns arbetslösa till Visingsö.
Arbetslöshetskommissionen har ställt tio platser vid statliga reservarbetssen Visingsö å flygfältet tilll vardera Lommelands och Näsings kommuners arbetslöshetskommittéers förfogande. Lönen blir kr. 3:60 pr dag.

17 augusti 1934
 

Anläggningen av flygfält på Visingsö igång.
Anläggandet av en flyglandningsplats på Visingsö har just i dagarna tagit sin början längst ut på den nordligaste udden på den långsträkta ön, där ett område på 30.000 kvadratmeter skall iordningstöllas för andamålet.
Ett dussin A. K.-arbetare ha redan anlänt för att påbörja schaktningsarbetet. Arbetslaget kommer emellertid endera dagen att utökas med ytterligare ett 20-tal man, då den fulla arbetsstyrkan uppnår ett antal av 35 personer.
Visingsö flygfält utgör ett led i den långa räckan landningsplatser i dee planerde stora flygrutterna Stockholm söder- och västerut. Det några mil längre norr ut under arbete varande flygfältet på Hästholmen torde bli färdigt inom ett halvår eller så. Det är här de båda flygrutterna dela sig: den ena tar av åt väster till Göteborg, medan den andra fortsätter rakt söderut över Visingsö till Skånemetropolen.
Eds storgård, på vars ägor landningsplatsen är förlagd, har förr i världen under Sveriges stormaktstid räknats till Visingsös största enskilda egendomar. Den innehades på sin tid av Axel Oxenstierna…

9 oktober 1934
 

Turist får flyga till Visingsö.
Hösten 1935 hoppas vi ha Jönköpings flygfält klart, berättar d:r Lindqvist för Sv. D. Totalkostnaden beräknas till 1.6 milj. kr. Det stora beloppet beror på att fältet lagts på kärrmark, där det krävts icke mindre än 900.000 kbm. fyllning. Men platsen är utmärkt, blott 3 km. från staden mellan Munksjön samt Rocksjöns sydspets. Den 21 oktober har vår flygklubb som räknar 100 medlemmar en flygdag på det nya fältet, som redan delvis står klart. En s. k. stjärntävlan anordnas, varvid militärflygare även blir med.
Jönköping ligger mitt i stråket för linjerna Stockholm – Malmö och Stockholm – Göteborg och vår stad har stora industrier med intresse just för personbefordran. 1936 tror jag vi kan ha en lokal flyglinje på 2 mil i gång till Visingsö, vars landningsfält då blir klart. Det blir andra dagar för turisterna, slutar d:r Lindqvist med ett så övertygande tonfall, att vidare diskussion är överflödig.

6 oktober 1936
 

Visingsö flygfält blev i söndags praktiskt invigt. Det var Jönköpings flygplan Vättern med löjtnant Wentzer som förare som gästade ön och där företog passagerareflygningar. Vädret var allt annat än gott i det att fullkomlig storm tidvis rådde. Hr Wentzer genomförde dock sitt program och visingsöborna togo en lufttur i stormen med samma lugn, som de bruka göra färderna på Vättern. Flygaren fick göra icke mindre än 9 uppstigningar, och passagerare saknades inte till ännu flera, men då stormen tilltog, ansåg man lämpligt avbryta flygningarna, för att fortsätta någon annan dag.

År 1938
 

Byggnationen av hjälpflygplatserna delades upp i två etapper… Då arbetena avslutades fanns längs leden Stockholm – Malmö hjälpflygplatserna Vängsö, Stigtomta, Norrköping, Hästholmen, Visingsö, Jönköping, Hagshult, Feringe, Exen, Fagerhult och Eslöv.

Krigsåren

I och med krigsutbrottet förbjöds all civil luftfart. Militären hade redan tidigare sporadiskt använt Visingsö flygfält för flygövningar och de tog nu över helt. En stor del av verksamheten var bombfällningsövningar bl a över angränsande vattenområden. Så småningom blev området alltför litet för modern vapenteknik och en röjning av minor och blindgångare påbörjades.

År 1967

Militären är nu klar med uppröjningen och förklarar fältet säkert för civil luftfart. I verkligheten var det så att under hela efterkrigstiden medan min- och bombröjning ännu pågick användes fältet av civilflygare med god lokalkännedom om vilka områden som var säkra.

År 1972

Jönköpings kommun inköpte flygfältet och övertog skötseln och säkerhetsansvaret. Intresset för det perifert belägna flygplatsen var emellertid svalt hos kommunledningen och man såg sig om efter en arrendator som kunde ta över ansvaret.

År 1992

Jönköpings Flygklubb är fr o m 1992 arrendator och flygplatsansvarig för Visingsö flygfält. Flygplatsen är nu ett populärt utflyktsmål för privatflygare från hela Sverige och även för flygare från övriga europeiska länder. Vid den årligen återkommande flygarträffen en helg i augusti gästas fältet av ett hundratal flygplan. Som gäster inom flygplatsområdet har flygklubben en golfklubb med ett antal övningsbanor. Flygklubben och golfklubben har ett gott samarbete för att hålla området i gott skick.