Praktik

När du får börja den praktiska flygutbildningen har du oftast en stor del av teorin avklarad och kan ”allt” om flygning. Nu är det endast det roliga kvar; Att flyga. Först måste du emellertid lära dig hantera flygplanet på marken. Flygläraren har visserligen hela ansvaret, men det känns faktiskt riktigt tillfredställande att gå igenom alla de säkerhetskontroller du läst så mycket om. Nu gäller det ditt flygplan, din flygning och din säkerhet.

De första flygövningarna är enkla. Rodrens primära verkan lär du dig på engång och du får strax börja känna på rodrens sekundära verkan. Nu blir det lite svårare och du får öva några gånger innan du kan koordinera på rätt sätt. En typisk övning är att flyga rakt fram medan du vaggar flygplanet från sida till sida. Detta kallas vingtippning och när du kan detta kan du flyga och då är det dags att börja lära sig landa. Snart kan du även detta och då närmar sig den stora dagen då du får gå EK.

EK betyder enkelkomando och innebär att du flyger ensam medan läraren följer din flygning från marken. Du tycker kanske att du kan flyga redan efter några timmar, men enligt gällande bestämmelser ska du ha minst 12 timmar i DK (dubbelkomando) innan du får ge dig ensam upp i lufthavet. I praktiken har de flesta den dubbla eller mångdubbla tilden i DK före sin första Ek. Detta för att din första EK-flygning ska bli en verkligt positiv upplevelse. Du upplever visserligen spänningen av att vara ensam i planet, men samtidigt känner du tillfredställelsen av att ha fått lära dig allt du behöver kunna för att klara av uppgiften. Be någon ta en bild av dig när du landat. Det leende som nu pryder ditt anlete vill du alltid minnas.

Efter den första EK-flygningen följer omväxlande övningar i DK och EK. Under lärarens ledning får du öva simulerad nödlandning, du för öva landning i stark sidvind, du får öva snabba undanmanövrer d v s branta svängar o s v. En annan rolig övning är att göra lite längre navigationsflygningar och landa på främmande flygfält.

Nu närmar sig nästa stora milstolpe; uppflygningen för certifikat. Detta liknar inte alls uppkörning för körkort. Vid uppkörning kuggas 30 % vid första första uppkörningen, vid uppflyning klarar sig 99 %. Tro nu inte att detta beror på att det är lättare att flyga än köra bil. Det är i stället så att ingen flyglärare släpper fram en elev för uppflygning innan han är säker på att eleven ska klara det. Detta innebär att de flesta får flyga mer än det minimum på 15 timmar (genomsnitt 30 tim) som är stipulerat, men var inte ledsen för det. Du har ju roligt hela tiden.

Så här kan en studieplan uppdelad i 20 delmoment se ut. I praktiken övar man flera moment vid varje övningsflygning och vissa moment övar man massvis med gånger.

 

1. Introduktionsflygning 8. Övning med klaff 15. Simulerad nödlandning
2. Taxning 9. Dykning 16. EK (emsamflygning)
3. Planflykt 10. Stall och vikning 17. Flygning med låg fart
4. Stigning, motorplané och glidflykt 11. Landning 18. Branta svängar
5. Rodrens verkan 12. Bedömningslandning 19. Flygning med max vikt
6. Svängar i planflykt 13. Vindavdrift 20. Navigeringsflygning
7. Svängar med stig och glidflykt 14. Sidvindsstart och landning

 

PPL

 

Texten ovan avser utbildning fram till UL-certifikt. För PPL krävs mycket mer flygning. (Minimum för att få flyga upp är 45 tim.) Flygövningarna är ganska lika från början, men efter hand tillkommer moment som inte går, och som inte får utföras med UL-flygplan t ex instrumentflygning. Den kurs du får i instrumentflygning vid PPL-utbildningen är emellertid endast grundläggande. För att få instrumentbevis fordras vidareutbildning. Navigationsflygning är ett moment som är mångdubbelt större för PPL, men så innebär ju också PPL att du har behörighet att flyga hur långt bort du vill.