Någon säger Mäster Gudmund och du hör "Historiens vingslag". Du ser med Viktor Rydbergs skapande fantasi hur den nya tiden kommer till Jönköping.

Den 16 mars 1933 var det "Framtidens vingar" du kan associera till namnet Mäster Gudmund. Då hade några framåtsträvande personer samlats i Mäster Gudmunds källare för att tala om hur man kunde utveckla sitt intresse för flygning. Flygning var på alla läppar. De av riksdagen 1932 beslutade riksflyglederna började ta form. De första postflygplanen passerade över Jönköpings natthimmel ledsagade av svängande ljuskäglor från ett pärlband av flygfyrar; den närmaste på Visingsö. Förutsättningarna för bildande av en flygklubb var emellertid inte de bästa. Det fanns inget flygfält och man hade inget flygplan. De mest entusiastiska fick emellertid igenom att man tillskrev Svenska Luftfartsförbundet för att efterhöra deras åsikt.

Den 23 april kom Överste Hedengren, Luftfartsförbundets dåvarande generalsekreterare, till Jönköping och höll inför inbjudna representanter för stadsfullmäktige, magistraten och drätselkammaren samt andra intresserade ett föredrag med ämnet "Flygning i Jönköping". Resultatet blev att man omedelbart beslöt starta en flygklubb.Vid ett konstituerande sammanträde den 19 maj valdes teknologie doktor Ragnar Lindqvist till Jönköpings Flygklubbs förste ordförande. Vid årets slut hade klubben 73 medlemmar.

Med samma entusiasm började man planera för en flygdag vårvintern 1934. I avsaknad av flygfält skulle den hållas på Rocksjöns is. Högsta instans, vädergudarna, var emellertid inte nådiga utan man fick uppskjuta flygdagen till i oktober. Då var en mindre del av det som skulle bli Jönköpings flygplats iordningställt och man kunde ta emot de 11 plan som deltog i stjärnflygningen till Jönköping.

Under vinter 34/35 fortsatte man med samkväm, föredrag, modellplansbygge samt bygge av ett glidflygplan kallat Loppan. Med detta gjorde man under sommaren 250 starter utan missöden. Några certifikat kunde man emellertid inte utfärda då man saknade en fullgod startlina. Den 25 augusti var det dags för en ny flygdag och invigning av Jönköpings flygplats. Flygklubben höll i de tekniska arrangemangen, 30 000 besökande, 15 flygplan i stjärntävlingen och en stor framgång för Jönköpings Flygklubb. Även ekonomiskt.

Under 1936 fick klubben sitt andra glidflygplan färdigt, en Zögling 34. Den finns idag i segelflygskolan Ållebergs museum. Planet har restaurerats till utställningsskick av ett gäng pensionärer, samma pojkar som för ett halvt sekel sedan lärde sig flygningens ädla konst på detta plan, SE-023.

För att få tillgång till motorskolplan tog Flygklubben initiativet till bildandet av Jönköpings Flygaktiebolag. Flygbolaget inköpte en begagnad Avro Avian SE-AEZ och en Stinson Junior SE-AFE. Nu kunde klubbens förste flyglärare löjtnant Anders Wenzer påbörja skolningen med de första sju eleverna. Under 1937 utfärdades de fem första certifikaten vid Jönköpings Flygskola.

1938 var ett dåligt år för Jönköping och flygklubben. Ingen flygdag kunde hållas på grund av en epidemi i staden. Flygläraren A. Wenzer hade avlidit året innan och ersättaren samt mekaninkern begärde avsked efter en kort tid. En ny flyglärare P.O. Ljungdal omkom under en provflygning efter endast fem månaders tjänstgöring. Skolmaskinen stod på marken under en stor del av året för en grundlig översyn efter att ha varit utlånad till Halmstad. Detta var ju illa, men värre skulle det bli.

Det var brist på flyglärare 1939 och inte förän i slutet av juni kunde den nye flygläraren Alexander Bill med ett nyinköpt flygplan påbörja skolningen i Jönköping. Den 8 juli omkom han tillsammans med flygeleven E. Larsson vid en flygning från Karlsborg till Jönköping. Den 1 september utbröt andra världskriget.